GI-dieten baseras på glykemiskt index, kort och gott långsamma vs snabba kolhydrater. Indexet är ett sätt att beskriva hur blodsockernivån förändras, både i hastighet och mängd. (Nationalencyklopedin) Det exakta värdet för ett specifikt livsmedel bestäms av en rad olika faktorer där följande är några (Livsmedelsverket):

– I vilken hastighet magsäcken töms
– Sönderdelning och upptag av kolhydrater i tunntarmen
– Mängd och typ av kostfibrer
– Typ av enkla och dubbla sockerarter
– Egenskaper hos stärkelsen
– Tillverknings- och tillagningssätt

Av ovanstående sex faktorer är det två stycken som är individuella, vilket gör att det inte finns ett absolut värde på indexet. De som står uppradade i tabeller blir därför en slags riktlinje.

En sak som är viktig att notera i dessa sammanhang är att en jämförelse av glykemiskt index innebär en jämförelse av lika mängd åtkomliga kolhydrater. För att jämföra lika mängd livsmedel är det mer logiskt att använda glykemisk belastning, GL. Skillnaden dessa emellan går tydligt att visa med ett exempel: Potatis har högre GI än pasta, medan GL istället är lägre. Detta beror på att kolhydratmängden är lägre i potatis än i pasta, men att den går ut i blodet snabbare. (Livsmedelsverket)

Denna diet innebär i praktiken att de snabba kolhydraterna, så som godis, läsk och vitt bröd, byts ut till förmån för grövre och långsammare varianter. För er som är bekanta med LCHF kan denna diet sägas vara en mildare variant då endast de ”dåliga” kolhydraterna försvinner istället för i stort sett alla. Den kan dessutom sägas vara mer lik den ”normala” svenska kosten som inkluderar livsmedel som frukt, bär, bröd och potatis, och därmed vara enklare att ställa om till. (Expressen aug 2010)

En studie publicerad i The Journal of the American Medical Association gav resultatet att de som utsöndrar mycket insulin hade högre viktminskning och störst minskning av fettprocenten om de åt kolhydratsnålt än fettsnålt. Slutsaten av denna ett och ett halvt år långs studie är att glykemisk belastning kan ha en inverkan på viktnedgång för de med hög insulinutsöndring samt att en GL-diet påverkar det ”goda” HDL-kolestrolet positivt och lämnar det ”onda” LDL-kolestrolet oförändrat. (JAMA maj 2007)

Gällande den vetenskapliga grunden för GI är den svag och har därmed inget att stödja sig på utöver personliga upplevelser. (Livsmedelsverket) Detta gör att det finns mycket utrymme för tolkningar. Personligen tycker jag att den går väldigt mycket i linje med den kosthållning som rekommenderas. Den verkar, precis som jag läste att någon hade skrivit, basera sig mycket på sunt förnuft, dvs. det vi lär oss är bra saker att äta.

Vad går GI ut på?
Tagged on:                         

Elena Tronje

Jag är snart 20 år och pluggar för tillfället till Civilingenjör i Industriell Ekonomi, första året avklarat. Jag har tidigare läst en del om ledarskap och under sex år lett barngrupper inom gymnastik. För mig är inställningen en viktigt faktor i en människas liv och lägger därför stor vikt i ordspråket “Det är vad du gör det till”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.