Jag tror vi alla kan vara överens om att det råder hälsohets i dagens samhället. Det finns dieter av alla dess slag, träningscenter överallt, för att inte tala om alla dessa tidningar med tips och tricks för att gå ned i vikt och må bra. Min fråga, och något som jag funderat på ett tag, är vilken roll de sociala medierna spelar i allt detta?

Det finns olika anledningar till att skriva om träning och hälsosam livsstil i sociala medier. Allt från att skryta och söka bekräftelse på att man duger till att sprida vad man gör för att få stöd och att inspirera. Vad händer sen då, efter att man postat inlägget? Hur tar folk emot det? Då finns det de som tar det som motivation och inspiration samtidigt med dem som känner en press och blir provocerade.

Min första tanke när det kommer till detta är: ”Vems ansvar är mina känslor? Är det jag eller är det den/de som orsakat dem?”. Det här går att diskutera i evigheter eftersom det klart och tydligt handlar om en uppfattning. Själv är jag uppfostrad i att det är personen själv som är hundraprocentigt ansvarig för sina egna känslor och reaktioner, och det är även den som har tolkningsföreträdet. För någonstans måste också en gräns sättas. Lagen styr vissa medan några är kvar för var och en att definiera, och det är här som problematiken hittas. Vem kan säga åt en annan person att ”Men det var väl inte så farligt?” när det är uppenbart att personen blev sårad? Vilka är vi att se ned på deras upplevelser för att vi inte kan hantera det som sker?

Min andra tanke är: ”Hur nyttigt är det att träna för andra?”. Visst kan vi få de fysiska fördelarna som starkare muskler, mer uthållighet och mindre risk för sjukdomar. Men vad händer med de psykiska fördelarna? Drunknar inte de i det konstanta sökandet efter bekräftelse och att aldrig veta vilka resultat som är bra nog?

Jag skulle vilja säga att det har gått för långt eftersom hälsa och träning många gånger är det enda jag kan tänka på. Hur ska jag få in ett träningspass och fortfarande hitta med ditten och datten? Vad var det nu med det här brödet som inte var bra och varför var det dåligt att äta för mycket salt? Samtidigt väljer jag att lägga så mycket fokus på det och att känna dåligt samvete när jag gör vissa saker jag upplever att jag inte borde. Jag har valt att göra det till en stor del av mitt liv och det kan jag inte skylla på någon annan, och därför vill jag avsluta med att säga:

Det är vad du gör det till.

Hälsa i sociala medier
Tagged on:                         

Elena Tronje

Jag är snart 20 år och pluggar för tillfället till Civilingenjör i Industriell Ekonomi, första året avklarat. Jag har tidigare läst en del om ledarskap och under sex år lett barngrupper inom gymnastik. För mig är inställningen en viktigt faktor i en människas liv och lägger därför stor vikt i ordspråket “Det är vad du gör det till”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.